BannerFans.com BannerFans.com


DEBATT: Assistansföretagen har för stor frihet

Hej!
Jag har på senaste tiden försökt sätta mig in i hur Lss-kommittén har arbetat och vad slutprodukten blev. Det är tydligt att assistansföretag idag har alldeles för stor frihet att fördela assistansersättningen som de tycker och att det finns stora brister i kontrollen. Lagen som kom juli 2008 är helt klart otillräcklig, i många fall helt verkningslös. Jag vänder mig bestämt emot att det nuvarande systemet tillåter assistanssamordnare göra så stora vinster på sin verksamhet att det går ut över kvaliteten på de ersättningsberättigades assistans.

Försäkringskassan är väldigt noga med att utreda exakt vilka hjälpbehov assistansberättigade har och räknar varje minut innan de tillslut kommer med sitt utlåtande. Därför är det märkligt att de sen inte har något intresse av att veta om samordnaren som anlitas för att utföra uppdraget använder ersättningen ändamålsenligt.

Jag känner att det är mycket viktigt att synliggöra det konsekventa missbruket av assistansersättning som vissa assistansföretag ägnar sig åt, därför har jag gjort en redogörelse av mina erfarenheter med assistans.

Företaget jag har anlitat för att samordna min assistans har under flera år låtit stora delar av min assistansersättning gå rakt in i sitt företag. När jag påtalat detta för Försäkringskassan har de bara sagt att jag är fri att byta samordnare om jag inte är nöjd. Jag bifogar en beskrivning av mina erfarenheter och skulle tycka det var intressant om du ville ge mig din kommentar.
Hälsningar Karin

———————————————————————-

Stockholm 4/1 -10

Jag har sen några år assistans dygnet runt sen jag skadade mig svårt. Jag sitter i rullstol och behöver hjälp med dusch, påklädning och vid förflyttningar. Har vissa talsvårigheter som gör att jag behöver använda texttelefon när jag ska ringa folk jag inte känner men annars fungerar talet okej. 

 

I slutet av -06 sa min kontaktperson på assistansföretaget att man kunde söka något som hette förhöjt belopp om assistansen krävde speciella insatser, att man då fick mer pengar till sin assistans och att det behövdes i mitt fall.

Jag tyckte det lät konstigt att de behövde söka extra pengar för mig, jag förstod inte vad jag hade för ”speciella behov” och det sa jag. Min kontaktperson på assistansföretaget svarade att hon kunde skriva en ansökan som jag fick se över och sen godkänna om jag tyckte den var okej.

 

Ansökan hon skrev överrenstämde inte alls med verkligheten. Det stod t.ex. att jag behövde personal med speciell kompetens p.g.a. mina stora talsvårigheter och att min assistans krävde särskild arbetsledning. Jag sa till henne att det hon hade skrivit inte stämde och att jag inte ville att de skulle skicka in en ansökan där det stod så. Hon svarade att “det är bara så man skriver” och att det var nödvändigt att ha det förhöjda beloppet för att de skulle kunna ordna med min assistans. Jag tyckte situationen var obehaglig men jag undertecknade ändå eftersom jag kände mig väldigt pressad av henne.

 

Jag påtalade tidigt att det var viktigt för mig att assistenterna löner prioriterades vid fördelningen av assistansersättningen varvid samordnaren sa att det inte diskuterade assistenternas löner med kunderna. Man var välkommen att säga vilka assistenter man tyckte skulle prioriteras vid lönejustringar men de tänkte inte under några omständigheter berätta vad assistenternas timlön var. Att jag fick fråga runt själv om jag ville veta deras löner.

 

Tillslut frågade jag och det visade sig att mina assistenter hade orimligt låga löner med tanke på deras, utbildning, erfarenhet och ålder. Jag ringde till min handläggare på försäkringskassan och berättade om problemet.

Hon sa att minst 85% av assistansersättningen ska gå till löner i mitt fall, att rekommendationen  egentligen är 87% när man har förhöjt belopp.

 

Trots att jag hänvisat till detta har jag fått följande svar från de ansvariga på assistansföretaget, ”ska dina assistenter ha högre löner får du gå över till en samordnare som bara sköter administration för med den service vi  erbjuder finns inte ekonomiskt utrymme att lägga så mycket som 85% av assistansersättningen på löner”. Detta säger de alltså trots att de ansökt om en högre assistansersättning för att bl a betala högre lönekostnader.  

 

Jag har länge försökt få en uppfattning om hur samordnaren lägger upp min budget och hur jag kan vara med och påverka vilka prioriteringar som görs. De ansvariga ignorerade länge det jag undrade över och sa bara att jag kunde komma med önskemål men att det var upp till dem att avgöra om det fanns ekonomi för det. Till en början kom jag med önskemål, föreslog utbildningar för mina assistenter, olika personalsammankomster och annat som jag kände var viktigt för att assistansen skulle fungera bra. Till min stora besvikelse fick jag ofta höra att det var för dyrt eller inte gick att genomföra av andra anledningar vilket gjorde tappade mycket av min initiativkraft.

 

Min samordnare har också sagt mig att det bara finns två alternativ för att ordna assistans. Antingen överlåter man allt på ett företag eller så sköter man allt själv förutom administrationen. Jag trodde länge att det var så, jag känner inga andra som har assistans och har inte alls vetat vart jag ska vända för att få information om saker som detta.

Det var först när jag kom i kontakt med en bra person på Bosse råd och stöd som jag kunde få hjälp att reda ut begreppen kring assistans och hitta tillbaka till min initiativkraft. Hon uppmuntrade min vilja att göra saker och berättade mycket för mig om själva tanken med assistans, att det inte är upp till samordnaren att avgöra vad assistansersättningen ska användas till. Hon förklarade att varje brukare har rätt att själv vara med och bestämma och att samordnare arbetar på vitt skilda sätt, att man själv kan välja i vilken omfattning man vill vara med och utforma assistansen. Det här var fantastiskt att höra och jag önskar att jag hade haft den informationen mycket tidigare.

 

Lagstiftning och regler kring assistans är en snårskog och vet man inte vad de olika termerna betyder så är det näst intill omöjlig att få fram information. Dessutom behöver man i många fall hjälp av sina assistenter med saker som att ringa, söka på nätet, kontakta myndigheter och liknande. Därför är det ofta dubbelt svårt att få fram den information man söker. Utan information om vad man har rätt till är det svårt att ställa krav. Ofta har man fullt upp med att få själva assistansen att fungera så man varken har tid eller ork att skaffa sig insyn i det ekonomiska och förstå innebörden av alla termer.

 

Man kan tycka det vore rimligt att det låg på assistanssamordnaren att informera sina kunder om vad ersättningen är avsatt för och hur den kan fördelas mellan de olika kostnadsslagen när de tar sig an uppdraget. Tyvärr är verkligheten ofta den helt motsatta. Företagen har i många fall ett stort vinstintresse och är inte sena med att låta assistansersättningen gå till sin egen organisation och kostnader de säger sig ha för att sköta uppdraget istället för att se till att pengarna används korrekt till själva assistansen.

 

Redovisningen av assistansersättning med förhöjt belopp görs av en person som är ”verksamhetsansvarig” och gift med grundaren av assistansföretaget jag anlitat. Trots att jag vid flera tillfällen sagt att jag känner mig osäker på redovisningen har hon bett mig om en underskrift utan att förklara närmare. Hennes inställning har helt klart varit att jag inte ska bry mig om det som står utan överlåta allt på henne. Utan att veta något om underlaget som räkningen baseras på ska kunderna alltså skriva under på heder och samvete att alla uppgifter är fullständiga och korrekta.

 

 

Jag har hittills undertecknat med visst obehag eftersom jag känt stora krav på mig trots att jag egentligen inte vet vad de olika siffrorna står för och därmed inte kan intyga att allt är korrekt. T ex. har man kunnat läsa på räkningen att kostnaden för utbildning varit 69 000 den senaste sexmånadersperioden trots att mina assistenter inte gått någon utbildning. Vidare på räkningen står alla kostnader angivna med exakta decimaler och ger intryck av att vara baserade på ett faktiskt underlag.

 

Jag har en kontaktperson på företaget som har hand om personalmöten, schemaläggning, lönefrågor, semesteransökningar, redovisning till försäkringskassan av assistenternas arbetade timmar, mina redovisade assistansomkostnader mm. Men räkningen görs alltså av den som är ”verksamhetsansvarig” som egentligen inte har någon kontakt med mig eller min assistansgrupp.

 

Det är nu helt tydligt att siffrorna är på redovisningen är tagna ur luften, något faktiskt underlag finns inte. De extra pengar man ansökt om för att ordna med min assistans har gått rakt in i företaget eftersom inga speciella insatser har gjorts. Siffrorna som finns angivna efter de olika kostnadsslagen säger ingenting om hur verkligheten ser ut.

De kostnader som angetts på räkningen för t. ex  arbetsmiljöinsatser och personalomkostnader har inte jag och mina assistenter fått del av, dessa saker har jag betalat med assistansomkostnadspengen och med mina privata pengar.

Nu när jag satt mig in i regelverket för assistansersättning så har jag fått tydligt att jag länge betalat saker med privata pengar som egentligen kan bekostas med assistansersättningen. När jag nämnde detta för personen som gör räkningarna sa hon att jag kunde få ersättning om jag lämnade kvitton på det inhandlade. Jag förklarade för henne att jag inte hade dem kvar eftersom jag inte hade fått någon information om vad som gällde här, hennes entydiga svar blev att de inte kunde betala ut ersättning utan kvitton.

 

Jag har fått många exempel på att min assistansersättning gått till andra saker än det den är avsedd för sen jag började min genomgång i somras. Självklart ska assistansföretag som andra kunna göra en vinst på sin verksamhet men det är inte rimligt att företagen kan ta ut övervinster p.g.a. de inte tillhandahåller de insatser det finns behov av för att assistansen ska fungera bra.

 

Jag har försökt ta reda på vart man ska vända sig när man vet att en samordnare låter stora delar av kunders assistansersättning gå rakt in i företaget istället för att använda den korrekt till assistenters löner, utbildning, assistansomkostnader etc.Till min stora förvåning har jag förstått att det inte finns någon kontrollinstans.

När jag pratat med försäkringskassan har de meddelat att ”det är helt mellan den ersättningsberättigade och samordnaren att göra upp om det ekonomiska och att alla brukare ju måste skriva under på heder och samvete så det regleras på det viset”

 

Tyvärr fungerade det inte alltid så, som kund i ett assistansföretag är det väldigt svårt att ifrågasätta saker som det här. Man är i en beroendeställning, har inte samma tillgång till information som samordnaren och har inte mycket att sätta emot om man misstänker att något görs felaktigt. När samordnaren säger sig ha vissa kostnader för att ordna med assistansen är det omöjligt att svara emot.

 

Min samordnare är ett av de största företagen inom assistans och expanderar enormt, köper upp mindre företag och utvidgar på så sätt sin verksamhet i en rasande takt. De startade nyligen en rehabiliteringsverksamhet och har många andra projekt på gång. Jag har läst i intervjuer med grundaren att de planerar att femdubbla sin omsättning under de kommande åren och det finns planer på att börsnotera företaget.

 

Jag har sen en tid tillbaka sett mig om efter andra alternativ till samordnare men avvaktat lite eftersom det fortfarande är mycket som är ouppklarat med den nuvarande. Den 14 december får jag utan förvaring ett kortfattat mejl från min samordnare där de meddelar att de säger upp avtalet.

Av: Redaktionen, 2010-02-03 19:59

Kommentarer

Christina:

Jag tycker också att det är mycket konstigt att Försäkringskassan inte alls tycker att de ska bry sig om hur den som får pengarna utför uppdraget. Att man tror att det är så enkelt att man bara ska byta utförare. Då utgår man från att alla som har personlig assistans har har dom resurserna att klara det valet. Långt ifrån alla har det utan man stannar där man är
Ett annat exempel är föräldrar som är assistenter till sin barn. Det finns naturligtvis de som fungerar bra men jag som jobbat inom området i mer är 20 år vet att förr kunde det räcka med barnets pension för att det inte skulle få bli självständigt och flytta henifrån. Med lönen som personlig assitent för barnet kan det röra sig om mycket stora pengar som gör att barnet blir kvar i föräldrahemmet. Återigen, mycket underligt att inte Försäkringskassan har någon skyldighet att se om en ersättning för assistans leder till att den funktionshindrade får det bra

Linnea:

Man får den känsla att allt inte står rätt till när dej gäller personlig assisatans
Inkomster för föräldrar som är arbetsösa vilket leder till att ungdomar inte ges möjlighet att flytta hemifrån där assistansbolgen driver på anhöriga och som inte klarar av att stå emot. Ingen förälder eller syskon skulle vara anställda som ass. efter att ungdomarna har fyllt 21 år.
Hjälp dem att få möjlighet att få växa som egna individer och inte som en kund hos assistansbogaens ögon.

Anita:

Som verksam hos en kommunal anordnare har jag ofta undrat vad det är som gör att de privata kan göra en massa vinster på assistansen och dessutom lova den assistansberättigade allt möjligt. Nu förstår jag av Karins beskrivning några av skälen.
Byt till din kommunala anordnare Karin. Där finns inget vinstintresse och lönerna är avtalsenliga.

Snilloc Semaj:

Intressant att läsa inlägget och så även kommentarer. Att sköta ett assistans företag är inte lätt. Regelverket är svårt att reda ut, förstå och att följa. Många ser att det finns flera möjligheter till att uttnyttja detta för egen ekonomiskt vinning. assistenterna är helt klart i dem flesta fall underbetalda. Dem som sköter verksamheten (som “verksamhetsansvariga” eller “arbetsledare” har helt klart i dem flesta fall mycket bra betalda. En hel del pengar i assistans ersättningen går således till att höja löner för sk. “ansvariga” medan assistans löner förbli rätt låga. Ofta finns inte klara avtal som följs av assistans bolagen. Ibland hör man att det är Brukaren själv som sätta lönerna för assistenterna (inom privata eller halv privata bolagen) medan man både hör och se och förstå att det är ju bolagen som diktera lönerna. Jobbet som assistent är oftast krävande och komplicerad -för så är det oftast när man ska arbeta så nära, personligt med och i en människas hem, -med människor som har svåra handikapp. beroendet till assistenten är oftast kärnan i det komplicerade och det svåra med uppgiften som assistent och Brukar relationen. Uppgifterna kan vara både fysikt och psykiskt såväl som socialt tungt. Men boven är inte dem enskilda företagens ledare som bedriva dessa assistans företagen utan boven är ju staten, politiska beslut och “andra” som möjliggör att detta “system” ska kunna överhuvudtaget existera samt kontroll instanserna som tillåta att det få fortgå. Jätte bra att skriva om sådant här men jag tror att effekten blir mycket blyggsam. varför? Jo…även här på LSS-Bloggen och på “Nyhetsbrevet för ni som jobbar med äldreomsorgs verksamheter och för personer med Funktionsnedsättningar” finns vinst intressen. (se bara på alla annonser och marknadsföring som finns på sidan) Debatt är ofta bra men ska nog lyftas upp till politiskt nivå om det ska ge effekt. Varför inte skriva till lokala politiker? Varför inte skriva till “Fack tidskrifter” varför inte skriva till kommun & landsting? Här på “LSS-Bloggen” tror inte jag att det händer speciellt mycket med debatten. Lyft debatten upp flera steg så kanske den ger mer gensvar, få mer genomslagskraft. kanske finns det dagstidningar som har ett intresse att belysa och höja debatten om problemet med dem privata assistans bolagens frammarch in i finans marknaden. Lycka till för jag tycker att debatten behövs

Karin:

Hej, Snilloc Semaj!
Jag har även mejlat detta till ca 30 personer, bl a alla ledamöter i socialutskottet och fått en hel del respons så mer är på gång.

Lill Jansson:

Hej Snilla Semaj! Som en av två ägarna av LSS-bloggen och Äldreomsorgsbloggen måste jag naturligtvis ge dig rätt i att vi har våra vinstintressen, även vi måste ju betala hyran. Men det betyder inte att vi drar oss för att publicera artiklar som är kritiska mot de företag som finns i de aktuella branscherna. Tvärt om. Många av våra läsare är dessutom politiker, på så väl kommun och landstingsnivå som på riksdagsnivå. Vi hoppas att de vill föra en del av debatten här hos oss. Hälsningar från Lill Jansson

Karin:

Sen kan man fråga sig vad Snilloc Semaj menar med ”blygsam effekt”.
Att massa människor kan läsa här på bloggen om hur det går till hos vissa samordnare är till att börja med en mycket bra effekt!
Det finns många olika sätt att nå ut och detta är ett av dem.

kommunpolitiker:

Det här är en känslig fråga och jag misstänker att få politiker vill ta i den. För det första handlar det om att inte väcka den björn som sover, eftersom ingen politiker vill bli anklagad för att försämra för gruppen som behöver personlig assistans. För det andra handlar det för borgerliga politiker om att inte vilja ha fokus på att privata företagare faktsikt fuskar på det här viset eftersom vi då skulle kunna dra slutsatsen att den här typen av stöd och service bäst utförs av kommunerna själva.

Fk-anställd:

Jag tycker att det är mycket bra gjort att lyfta fram de här frågorna i ljuset. Har jobbat med assistansersättning sedan lagen kom och har många gånger mått illa när man ser hur pengarna används. Det är den enskilt största ersättningen som betalas ut från Fk och som dessutom inte genererar några kontrolluppgifter därför att pengarna är skattefria i “utledet” från Fk.

Att sedan som brukare behöva underteckna uppgifter som man inte har en aning om är verkligen dystert. För när det upptäcks oegentligheter är det brukaren som åker dit och assistansanordnaren som går fri.

All heder åt Karin som orkar ta tag i dessa frågor! Vi som jobbar med detta gör också våra försök att förbättra kontrollen bland annat genom samarbete med skatteverket. Tyvärr är alltför få inom skatteverk och polis insatta i vad assistansersättning är. Allt fiffel som avslöjas riskerar ju också att slå tillbaka på seriösa anordnare…

Christine Engström:

Jag tycker det är bra att man ifrågasätter vad assistansersättningen används till. Heder åt dig som orkar driva detta mot ett stort assistansbolag.

Jag har sedan många år tillbaka varit egen arbetsgivare åt mina assistenter. Det är först då som man har full insyn i sin assistans och kan påverka fullt ut.

Hoppas det ordnar sig för dig och lycka till!

/Christine

Salkin:

Som verksam inom frågor som rör LSS hos en privat assistansanordnare känner jag inte igen bilden som ovan förmedlas. Jag vill våga påstå att vi gör ett bra jobb som anordnare av personlig assistans och jag tror knappast att vi är ensamma om det. Tyvärr tycks det finnas gott om motsatsen likväl.

Karin, du verkar vara en mycket stark person med huvudet på skaft - jag vill knappt tänka på hur andra som saknar din styrka hanterar ev. problem med sin anordnare. Det är ytterst viktigt att frågan lyfts och att kvaliteten på den personliga assistansen lättare kan kontrolleras. Tillståndskravet som träder i kraft vid årsskiftet för privata anordnare är därför välkommet även om det inte är tillräckligt.

Av några av inläggen ovan framgår det tydligt att “vinstintresset” verkar vara en tydlig bov i dramat. Jag väljer att ställa mig ytterst tveksam till påståendet; även om den hägrande vinsten kan väcka till liv den grymmaste girighet hos vissa, tenderar den att skapa goda entreprenörer av andra.

Skriv en kommentar